Singoalla av Viktor Rydberg
Erland såg sig omkring på marken. Vid bäckens rand växte en liten röd blomma; den gick han att plocka. Och medan han gjorde detta, plockade Singoalla en vit och en blå blomma, och då Erland räckte henne sin blomma, gav hon åt honom sina. Därefter tryckte Singoalla gossens hand pch flydde in i skogen.
Erland stod ensam. Hans blick svävade drömmande efter den försvunna. Han stod så en stund, tyst, orörlig. Sluterligen väcktes han ur sina drömmar av Käcks sorgsna tjut. Hunden betraktade sin herre oroligt, ty han var ej van att se honom sådan. Men Erland såg sig ännu en gång omkring, Kastade bågen på skuldran och gick långsamt uppför kullen.
~
Viktor Rydberg
Trackback