5 minuter om dagen
Så ha jag kommit till en period då jag helt enkelt inte har tid igen att läsa eller skriva. Idag hann jag skriva 5 minuter totalt. Någon sekund där, en minut där......men det går framåt istället för att stå stilla. Så väljer jag att se det istället för svart. Siktar in mig på att skriva 15 minuter åtminstone på söndag. Får se om man kommer så långt. Håll tummar och tår. :-)
Respons
Har lagt några texter jag skrivit, för bedömning. Och detta är några jag fått:
Om "Orientens fantomtjuv":
"Tack för läsningen. Det var verkligen en upplyftande paus. Jag gillar din roman Orientens fantomtjuv, men så gillar jag historiska romaner också. Min typ absolut. Läser gärna resten. Det finns mycket som man undrar över hur
det ska gå."
"Tack för läsningen. Det var verkligen en upplyftande paus. Jag gillar din roman Orientens fantomtjuv, men så gillar jag historiska romaner också. Min typ absolut. Läser gärna resten. Det finns mycket som man undrar över hur
det ska gå."
Om en dikt jag skrivit:
"Dikten är också väldigt stark. Den jobbar med rytm och ord på ett jättebra sätt. Nästan så den är musikalisk. Något att tonsätta? Den är så ledsen men så hoppfull på samma gång och det är riktigt bra."
"Dikten är också väldigt stark. Den jobbar med rytm och ord på ett jättebra sätt. Nästan så den är musikalisk. Något att tonsätta? Den är så ledsen men så hoppfull på samma gång och det är riktigt bra."
Om "Ego Ago":
"Men min absoluta favorit är EGO AGO. Prologen är en verklig höjdare. Den är en njutning att läsa. En enormt bra inledning. Det är alltid de första meningarna som avgör om något är värt att läsas och det här är bara så rätt. Mystiskt, spännande, ödesmättat och väl formulerat. Här lyfter du som författare. Ja, den här tror jag starkt på. Åtminstone jag kommer att gilla den."
"Men min absoluta favorit är EGO AGO. Prologen är en verklig höjdare. Den är en njutning att läsa. En enormt bra inledning. Det är alltid de första meningarna som avgör om något är värt att läsas och det här är bara så rätt. Mystiskt, spännande, ödesmättat och väl formulerat. Här lyfter du som författare. Ja, den här tror jag starkt på. Åtminstone jag kommer att gilla den."
Not my kind...eller lite iaf.
Så har man läst ut boken Örfilen, som är skriven av Christos Triolkas. En bok som hyllats där den tidigare släppts. Nu är det Sveriges tur. Jag har haft turen att få läsa den innan den släpps i bokhandeln.
Det här är inte den typ av bok jag i vanliga fall läser. Allt som oftast hyllas, brukar jag ha en tedens till att inte var så förtjust i. Denna var lite av ett undantag. Ska kort gå igenom varför, utan att avslöja för mycket.
Det började redan i de första sidorna, en person nämns i boken och jag får inget kläm om vem det är. Man får inte heller det berättat för sig förrän lite längre fram. Jag tycker det är okej att inte nämna hur de känner varandra mer på djupet, MEN jag vill ändå få ett litet grepp om hur de är bekanta. MEn så tänker jag. Hans älskarinna/kk eller vad man nu kan kalla henne. Redan där vänder jag taggarna utåt. Kanske för att jag själv blivit bedragen två gånger och vet hur ont det gör. Kan bara tänka: "jävla svin!" när jag läser hur han beter sig. Han kanske älskar sin fru och uppskattar henne. Men otrogen och trånandes efter andra kan han fortfarande vara. De två saker går inte ihop i min värld. Nästan så att man vill hoppa in i boken och väcka människan från hans värld där allt kretsar runt han.
Det började redan i de första sidorna, en person nämns i boken och jag får inget kläm om vem det är. Man får inte heller det berättat för sig förrän lite längre fram. Jag tycker det är okej att inte nämna hur de känner varandra mer på djupet, MEN jag vill ändå få ett litet grepp om hur de är bekanta. MEn så tänker jag. Hans älskarinna/kk eller vad man nu kan kalla henne. Redan där vänder jag taggarna utåt. Kanske för att jag själv blivit bedragen två gånger och vet hur ont det gör. Kan bara tänka: "jävla svin!" när jag läser hur han beter sig. Han kanske älskar sin fru och uppskattar henne. Men otrogen och trånandes efter andra kan han fortfarande vara. De två saker går inte ihop i min värld. Nästan så att man vill hoppa in i boken och väcka människan från hans värld där allt kretsar runt han.
Sen tar det stop. Man får lära känna en ny person.Man får lära känna en ny person i varje kapitel som går. Genom hela boken finns det 8 kapite tillägnat 8 personer utifrån deras synvinkel. Först följer vi Hector eller "svinet" som jag kallar honom. Sen får man följa Anouk, och vad som hände efter festen där Hector var huvudpersonen. Så fortsätter det genom hela boken. På det sättet gillar jag boken. Man får en glimt av varje person mer djupgående. Inte på en gång. Men en person i taget. Alla namn som var i Hectors kapitel som rörde till det i skallen börjar falla på plats. Jag som har svårt för att minnas namn måste anstränag mig för att komma ihåg vem som var gift med vem osv. Men det gick.
När jag väl kom förbi det första kapitlet så började jag gilla boken. Oki språket var grovt ibland. Men samtidgt så gav det en, en liten ljustrimma mitt bland alla problem som även dessa karaktärer har. Att man kan kämpa sig ur från sina problem eller hinder. Bara man har modet nog att tro på sig själv eller vågar chansa.
När jag väl kom förbi det första kapitlet så började jag gilla boken. Oki språket var grovt ibland. Men samtidgt så gav det en, en liten ljustrimma mitt bland alla problem som även dessa karaktärer har. Att man kan kämpa sig ur från sina problem eller hinder. Bara man har modet nog att tro på sig själv eller vågar chansa.
Örfilen
För ett tag sen fick jag turen att provläsa boken "örfilen", via Booked.
So far har jag inte hunnit så långt. Totalt har jag hunnit 33 sidor, av totalt 397 sidor. Till en början var alla namn jobbiga, och vem var Connie? Någon han var kåt på eller någon har satte på i början. Men däremot så fick man det förklarat tids nog. Men däremot har man så långt fått en djupdykning i huvudpersonen Hectors personlighet. Trotts att jag inte ens kommit halvvägs in i boken än. Ska bli intressant att se var boken leder.
Då det inte är en bok jag i vanliga fall skulle köpa, så ska det bli intressant att se var det här kommer sluta.
So far har jag inte hunnit så långt. Totalt har jag hunnit 33 sidor, av totalt 397 sidor. Till en början var alla namn jobbiga, och vem var Connie? Någon han var kåt på eller någon har satte på i början. Men däremot så fick man det förklarat tids nog. Men däremot har man så långt fått en djupdykning i huvudpersonen Hectors personlighet. Trotts att jag inte ens kommit halvvägs in i boken än. Ska bli intressant att se var boken leder.
Då det inte är en bok jag i vanliga fall skulle köpa, så ska det bli intressant att se var det här kommer sluta.
