Så sitter vi där igen. Vet inte hur många gånger jag läst igenom Twilight serien, men nu skippar jag böckerna och läser den digitalt istället OCH på engelska. Första gången på engelska, nu ska vi se om språket är så fattigt som de säger(för trotts allt så förlorar det sitt ursprungliga språk när det översätts) . Men än så länge kan jag inte säga att jag märkt av det. Kanske för att jag blir så uppslukad av storyn, och dialogerna som många gånger får en att le. Visst, meningarna är korta ibland. För korta t o m ibland, men det är inget som jag anser drar ner det hela. Jag älskar bilscenen, efter att han räddat henne från de där männen i staden. Hon frågar han om han är vampyr, dialogen de har får en att le.....deras hypotetiska prat om verkligheten är komisk då bägge är väl medvetna om att de pratar om dem själva. I filmen har de självklart byt ut samtalet till skogen, och det där samtalet är nedklippt och har förlorar sin charm. Avskalad kanske man kan kalla det?! Men filmen är riktigt bra iaf, även om filmerna är bättre. Så sitter där och flinar för mig själv när jag läser den.