Vilka problem man kan ha
Sitter fortfarande och slippar på novellen, eller kommer det bli en roman tillslut? Ja, det återstår att se. Är inne på kapitel 1 fortfarande tro det eller ej, och håller just nu på att redigera om den. Har varit där i flera veckors tid. Jag får helt enkelt inte till den perfekta första meningen. Hur irriterande kan det bli? och kommer jag förbi den första meningen, vill jag ha en lika perfekt andra mening. Slappna av någon och låta det komma?
Nej, tydligen inte. Kan ha med att göra att jag har haft den här ideen i skallen sen 15 år tillbaka. Jag vill inte förstöra en bra historia, med ett taskigt upplägg. Men samtidigt. Jag har skrivit flera första kapitel på noveller, i skolarbeten mer avslappnat och de har blivit lika bra.
Det är nästan 7000 tecken och det är lika mycket att skriva till. Dela av kapitlet i två delar, eller två separata kapitel? Vem har sagt att det bara är att skriva? Inte jag iaf.
Men första meningen, irriterar mig till tusen. Sen på det, är jag bara nöjd med hälften av det jag skrivit. Hälften är färdigredigerat. Andra hälften inte. Det jag är nöjd med är markerat med tjock text och det som jag är missnöjd med är iskrivet i vanlig text så att jag ska veta vad som är färdigt och inte. Sen när det är färdigt, läser jag igenom allt IGEN. Känner jag då att jag är nöjd, kan jag andas ut, och fortsätta på historien. Det är fan inte bra att vara perfektionst när det kommer till sätt att uttrycka sig på. Man kan ju skriva en mening på 50 olika viss, men hur vet man vilken som är bäst vid just det sammanhanget. Hur vet man vilket ord som bäst ska användas? Fin, högklassig, förträfflig, elegant, prima, lyssnade, elegant, smakfull, chic....ja, finns hur många olika ord som helst för att bara säga en sak som att någon är vacker. Jag gör en enda röra av allt i huvudet på mig själv, när det kommer till skrivandet. Bra, eller dåligt? Jag vet inte, bara slutresultatet blir bra så är jag nöjd. Kommer jag så långt som att någon tycker det jag skriver är bra, så blir jag ännu mer nöjd.
"Äntligen efter flera veckors tid till havs, blandat med stillsamma dagar sittandes ner i en alldeles för trång hytt och växelviss....." lätt det innan. Jag vet inte, men för mig låter det inte bra. Stör mig på äntligen, och meningen som hotar att kväva en. Man ska andas vid punkt och komma, och man hinner få andnöd och tuppa av av andnöd innan man kommer till punkten (djupt andetag). Så håller på att få ner det just nu. Mellan alla skrivövningar och ens vanliga liv. För tro det eller ej, jag har ett liv. ;-)
På detta har jag dessutom hittat ännu ett roligt projekt på nätet, en sida som hetter Skrivpuff, där man får ett tema varje dag som man ska skriva om för att utveckla sitt skrivande. Detta projekt påbörjades igår, vill ändå bli bättre och bättre. Hoppas få upp det ikväll, om jag får till slutet nu. Ska ändå vara max 1 sida. Som sagt bara en övning, men som vanigt fick jag en ide runt texten jag påbörjade. Ibland blir jag bara för trött på mig själv. Får man bli det? Ja, det får man fan bli. Hur skulle man annars stå ut med sig själv?! ;-)
Lovar, det är inte alls rörigt, mina anteckningar. :-) Man förstår precis allt, även om det var meningen att det skulle bli lite finare än så här till en början. 170 sidor anteckningar. Herre gud, vad har jag gett mig in i?!?
Nej, tydligen inte. Kan ha med att göra att jag har haft den här ideen i skallen sen 15 år tillbaka. Jag vill inte förstöra en bra historia, med ett taskigt upplägg. Men samtidigt. Jag har skrivit flera första kapitel på noveller, i skolarbeten mer avslappnat och de har blivit lika bra.
Det är nästan 7000 tecken och det är lika mycket att skriva till. Dela av kapitlet i två delar, eller två separata kapitel? Vem har sagt att det bara är att skriva? Inte jag iaf.
Men första meningen, irriterar mig till tusen. Sen på det, är jag bara nöjd med hälften av det jag skrivit. Hälften är färdigredigerat. Andra hälften inte. Det jag är nöjd med är markerat med tjock text och det som jag är missnöjd med är iskrivet i vanlig text så att jag ska veta vad som är färdigt och inte. Sen när det är färdigt, läser jag igenom allt IGEN. Känner jag då att jag är nöjd, kan jag andas ut, och fortsätta på historien. Det är fan inte bra att vara perfektionst när det kommer till sätt att uttrycka sig på. Man kan ju skriva en mening på 50 olika viss, men hur vet man vilken som är bäst vid just det sammanhanget. Hur vet man vilket ord som bäst ska användas? Fin, högklassig, förträfflig, elegant, prima, lyssnade, elegant, smakfull, chic....ja, finns hur många olika ord som helst för att bara säga en sak som att någon är vacker. Jag gör en enda röra av allt i huvudet på mig själv, när det kommer till skrivandet. Bra, eller dåligt? Jag vet inte, bara slutresultatet blir bra så är jag nöjd. Kommer jag så långt som att någon tycker det jag skriver är bra, så blir jag ännu mer nöjd.
"Äntligen efter flera veckors tid till havs, blandat med stillsamma dagar sittandes ner i en alldeles för trång hytt och växelviss....." lätt det innan. Jag vet inte, men för mig låter det inte bra. Stör mig på äntligen, och meningen som hotar att kväva en. Man ska andas vid punkt och komma, och man hinner få andnöd och tuppa av av andnöd innan man kommer till punkten (djupt andetag). Så håller på att få ner det just nu. Mellan alla skrivövningar och ens vanliga liv. För tro det eller ej, jag har ett liv. ;-)
På detta har jag dessutom hittat ännu ett roligt projekt på nätet, en sida som hetter Skrivpuff, där man får ett tema varje dag som man ska skriva om för att utveckla sitt skrivande. Detta projekt påbörjades igår, vill ändå bli bättre och bättre. Hoppas få upp det ikväll, om jag får till slutet nu. Ska ändå vara max 1 sida. Som sagt bara en övning, men som vanigt fick jag en ide runt texten jag påbörjade. Ibland blir jag bara för trött på mig själv. Får man bli det? Ja, det får man fan bli. Hur skulle man annars stå ut med sig själv?! ;-)
Lovar, det är inte alls rörigt, mina anteckningar. :-) Man förstår precis allt, även om det var meningen att det skulle bli lite finare än så här till en början. 170 sidor anteckningar. Herre gud, vad har jag gett mig in i?!?
Trackback